Raw Food och levande gemenskap i Sverige och Norden
Hej,
jag undrar vad ni vet om salt. Är det bara ett beroendeframkallande onödigt gift, eller behöver vi faktiskt tillföra maten lite salt. I så fall, hur mycket, hur ofta och varför?
Vänliga hälsningar
Anna
Taggar:
Permalänk Svar från Jacob hos 11 Februari 2011 på 12.20 Tack så mycket för ditt svar!
Så om man baserar sin kost på frukt, grönsaker, gröna blad och lite nötter och avokado får kroppen det salt den behöver, utan att man tillför extra? Även om man inte äter alger?
Har växt upp med "kroppen måste ha lite salt....", men börjar nu ana näringsläran framträda i ett annat ljus.
Permalänk Svar från Jacob hos 11 Februari 2011 på 16.05 Om du äter speciellt selleri, spenat, zuccini, tomat (som inte innehåller så mycket natrium men ger en liknanade känsla), gurka och andra osöta frukter och bladgrönsaker klarar du dig alltid bra. Salt är ett missvisande ord för "organiska plantmineraler", så satsa på riktiga mineralkällor istället. Se bara till att du verkligen får i dig varje eller varannan dag 200-500 gram av grönsaker.
Alger är absolut inget man behöver ha i sin kost, varken för mineralerna, natriumet eller det analoga B12 som sägs hindra upptag av det riktiga B12 som vi egentligen behöver.
Permalänk Svar från Jacob hos 15 Februari 2011 på 21.17 Du har helt rätt, jag var inte tillräckligt tydlig. 0,5 gram är gärna det man ska sträva efter som en säkerhetsåtgärd. SLV är inte tillräckligt exakta så låt oss höra vad IFST säger:
"Healthy adults can maintain a sodium balance with intakes of 10-20 mmol (230-460 mg)/day, equivalent to 0.57-1.15 g salt/day[...]"
http://www.agronavigator.cz/UserFiles/File/Agronavigator/salt.pdf
Så om vi äter det som är lättsmält och vanlig mat som vi kan välja har vi källor på 100 gram:
Spenat 79 mg
Selleri 80 mg
Sallad: 28 mg
Cantaloupe melon (500gram) 80 mg
Honungmelon (500 gram) 90 mg
Casaba melon (500 gram) 45 mg
Vattenmelon (2kg) 20 mg
Som du kan se kan jag få i mig redan 20% av 460 mg natrium om jag väljer att äta en halv honungmelon till frukost. Om jag sen väljer att äta 3 stora stjälkar 3 gånger om dagen får jag i mig exakt 460 mg.
Personligen äter jag iallafall en 5-10 stjälkar (256-512 mg) under dagen eller på kvällen, och gärna en stor mängd med späda blad (kanske 200-400 gram spenat som ger 158-316 mg) antingen i en fruktsmoothie eller i en fruktsallad.
Detta ger mig ungefär ett intag på 414-828 mg / dag. Ibland mindre pga variation på bladgrönt och tillgång på selleri. Men om man jämför med 230-460 mg/d är detta ett ganska genomsnitt under dagarna. Att gå under 460 mg är också ingen katastrof så länge man håller ett bra genomsnitt under dagarna på ca 0,5 gram om dagen. Jag har ställt in min cron-o-meters gräns på 460 mg sodium och är noggrann att jag genomsnittar där.
För att göra sellerin som godis i salladerna eller göra dem ätliga som de är brukar jag skala dem.
Natriumbrist är något allvarligt och viktigt för vätskebalansen att den hålls jämn tillsammans med kalium. Natrium är viktigt för att behålla vätska i blodet som kroppen hela tiden non-stop försöker hålla jämn. Om det blir en brist läcker den ut vätska från cellerna och torkar ur dem. Så fast om vi dricker tonvis med vatten blir vi ändå uttorkade.
Natriumbrist är väldigt ovanligt (som vi ser på rekommendationenerna) men följande symtom på natriumbrist är: apati, nattliga vadkramper, aptitlöshet, asteni, sömnighet, kräkningar och förvirring. Tillfällen då detta skulle hända är extrem svettning med för stor förlust av natrium.
"It is commonly believed that there is a need for extra salt under condition of increased sweating (severe exercise and/or high ambient temperatures) but the body adapts to such conditions by producing more dilute sweat and extra salt may be required for only a short time."
Tills kroppen har lyckats göra mer utspätt svett kan det alltså vara klokt skala, mixa, juica eller göra sallader av natriumrika grönsaker och frukter efter behov.
Jag hoppas jag besvara din fråga.
Permalänk Svar från Jacob hos 16 Februari 2011 på 23.42 När du genomsnitta grönsakerna, var det bara bladgrönsaker, selleri och osöta frukter eller använde du också grönsaker som inte äts av lfrv-are?
Jag använde mig av USDA sr22 (sr23 är ute nu men den är inte uppdaterad på cron-o-metern än).
Det blir förstås missförstånd och det är små skillnader på SLVs och USDAs. Jag vet inte från vilket år sellerin blev uppdaterad men sr23 är från sept 2010. Vet du när SLVs databas är uppdaterad senast? Natrium-informationen verkar vara från 2006 om jag inte missförstår.
I och med att alla länder importerar blir det ju svårt att ha en som är "sann" i sina näringsvärden, håller med.
Jag tror du räknar lite knas nu. Om vi säger att de väger 58 gram x 5 stycken = 290 gram = 232 mg Na (50% av 460mg, inte 17% och från USDA).
Från SLVs databas blir det 180 mg Na (40% av 460mg).
Eller missförstod jag dig?
För med bladgrönsakerna och frukterna är det inte direkt svårt att komma upp i 460+.
Jag glömde länka igen till samma plats som jag länka till i början av inlägget. >.< Där tog jag citatet om svettningen:
http://www.agronavigator.cz/UserFiles/File/Agronavigator/salt.pdf
Om du juicar moroten blir det lättare, men samtidigt blir det "raffinerat" och inte en "whole food" så vackert som det heter på engelska. Och om vi inte tuggar moroten 200 gånger per tugga är det stor chans att vi inte får ut så mycket av den. Mogen färsk frukt och späda grönsaker är därför optimalt i det avseendet.
Permalänk Svar från Jacob hos 17 Februari 2011 på 18.01 Några saker som är vanligt återkommande i större mängder i min kost är endivesallad, friséesallat, gurka, huvudsallat, nässlor, paprika, persilja, sockerärter (färska), spenat, squash, stjälkselleri och tomat. De andra förekommer och det är inget fel med dem, de är utmärkta grönsaker som kan användas till speciella maträtter eller juicas av de som är i övergångsstadiet. Så det var en bra samling ändå.
Men som sagt är selleri och bladgrönsakerna något man oftast har i kylen och används gärna oftare än andra, vid tillgång.
"It is commonly believed that there is a need for extra salt under condition of increased sweating (severe exercise and/or high ambient temperatures) but the body adapts to such conditions by producing more dilute sweat and extra salt may be required for only a short time."
Det är något som bekräftar (bara lite) de olika upplevelserna som atleterna har på 30bananasaday.com som tränar på en regelbunden basis under flera års tid med lågnatrium.
Vissa tar salttabletter vid onaturliga och extrema utföranden som 100 miles lopp, vissa de laddar mest upp med grönsaker inför långa maratonlopp/triathletlopp och klarar sig alldeles utmärkt utan några symtom.
- Detta är fortfarande bara upplevelser, inget annat, det håller jag med om. Det är långt ifrån vetenskapligt. Så det var bra att du peka ut det.
Haha, jo, Kleins påstående låter lite överdrivet. Han kanske har källor som har sett att om man introducerar en tillräckligt stor mängd med NaCl att det blir läckande tarm eller något liknande som kan påvisa hans påstående, annars låter det mest som att han vill trycka fram en bild som är liknande, dvs att njurarna måste jobba ihjäl sig och innan de kommer dit tar de sig en tur upp i hjärnan, jag vet faktiskt inte. :) Man får helt enkelt fråga efter hans källor.
Angående hans PhD håller jag med, det är inte så smart att notera hans titel för de som är mainstream. Dock är jag själv väldigt insatt i Naturlig Hygien och jag tittar hellre på hur universitetens effektivitet i resultat. Min personliga kunskap bara då. ;)
Hur mycket salt vi behöver beror inte bara på det vi stoppar i oss utan hur kroppen fungerar. Har man problem med binjurarna har man oftast problem med saltbalansen och vätskebalansen i kroppen eftersom man då ofta har problem med för lite aldosteron, det hormon som håller tillbaka natrium och vätska i kroppen och som därmed också höjer blodtrycket. Man brukar då rekommendera lite extra salt då, eftersom man blir hemskt kissenödig och kissar och har sig. Alltså man kan få vätskebrist trots att man dricker.
Vem har inte lite problem med binjurarna nu för tiden i detta stressiga samhälle? Jag har då upplevt det, jag drack och kissade och drack och kissade, men mitt blodtryck var ändå åt skogen och jag svimmade av och fick yrsel så fort jag rörde mig. Fick äta aldosterontabletter tillsammans med lite salt ett litet tag. Sedan stabiliserade det sig och nu verkar det fungera som det ska.
RDI är ett slags genomsnitt. Personer i olika skeenden och olika tillstånd kan ha annorlunda behov av näringsämnen än det som RDI förespråkar. RDI är det som man minst bör få i sig för att undvika brist och är inte alls samma som ODI (optimalt daglift intag). Det brukar vara betydligt högre än RDI.
Tack alla för era bidrag. Det har varit intressant att följa.
Jag vill fråga Jacob igen hur mycket bladgrönt du rekommenderar för en dag? I första inlägget skriver du 200-500 g bladgrönt, och i nästa skriver du 200-500 g grönsaker.
/Anna
Permalänk Svar från Jacob hos 25 Februari 2011 på 23.05 Exakt så!
Var hittar jag aldosteron i mat? Är det en aminosyra? Eller… ett hormon, alltså?
Vet du var det finns i mat? Eller stimulera det?
Jag behöver verkligen något för detta… jag är uttrokad trots att jag dricker som en bälg!
Har faktiskt börjat med 1 tsk sole (saltvatten) i mitt morgonglasvatten – känns SÅ bra! Elektrifierar hela kroppen! (elektrolyter = stimulerar kroppens magnetiska system, som… styr oss, typ.)
© 2013 Created by Pontus Kristensson.